Är fortfarande så himla, himla kär och uppe på rosa moln.

Det är han som överraskar med fin lördagsfrukost när man vaknat på fel sida. Det är han som sitter vid min sida under sena pluggnätter och får mig att hålla modet uppe när jag pendlar mellan panik och gråtattacker. Det är han som håller om mig när tårarna inte vill sluta rinna. Det är hans famn jag kryper in i när världen känns för stor och mörk. Det är han som är allt för mig.